Grooming är en brottslig handling som innebär att en vuxen tar kontakt med barn i sexuellt syfte. Det har funnits i alla tider men internet har inneburit att förövare enklare kan komma i kontakt med barn via spel, kontaktsidor, chattar eller sociala medier. De senaste åren har förövares beteende förändrats, från mer långsam grooming till snabba hot.
Förövare kan agera på olika sätt för att komma i kontakt med barn och unga på nätet. Metoderna kan grovt delas in i två kategorier; en långsammare taktik som vi ofta kallar för grooming, och en snabbare taktik som vi här kallar för sexuell utpressning. Den senare metoden blir allt vanligare.
På nätet är det lätt att vara anonym eller låtsas vara en annan person, till exempel ett barn. Förövaren kan också låtsas vara flera olika personer för att få barnet att tro att detta är något normalt som ”alla gör”.
Kontakten kan till en början vara rolig och spännande. Förövare kan lägga ner mycket tid på att bygga en relation och skapa ett förtroende hos barnet. Det gör det lättare att senare få barnet att göra saker, som att skicka bilder på sig själv eller begå sexuella handlingar framför en webbkamera. På så sätt kan barnet också känna sig medskyldigt till vad som hänt, vilket gör det svårare att berätta om övergreppen.
Grooming förekommer fortfarande men det har blivit vanligare att förövare istället agerar mycket snabbt för att få ett barn att visa sig naken i webbkamera eller skicka nakenbilder.
En vanlig metod är att en förövare tar kontakt med ett barn och inleder en konversation, för att sedan snabbt – med hjälp av smicker, instruktioner, mutor och tjat – få barnet att skicka bilder och filmer på sig själv.
Förövaren kan också använda hot. Hotet kan handla om att skada barnets syskon, husdjur, en förälder eller barnet självt. Ett annat vanligt hot är att förövaren säger sig kunna sprida rykten om, eller sexuella bilder på, barnet.
Barnet kan sättas under tidspress för att öka stressen och illusionen av att hen inte har någon annan utväg än att följa förövarens instruktioner. När barnet väl har skickat en bild så kan den användas för fortsatt utpressning.
Ett barn som utsätts för utpressning kan känna sig helt i förövarens våld, rädd för både nästa kontakt och för att hotet ska verkställas. Skam och rädsla är känslor som gör att många barn och unga inte vågar berätta om eller anmäla övergreppen.
En vanlig reaktion hos föräldrar är att ifrågasätta varför barnet inte har berättat. Men en del i groomingprocessen är många gånger just att få offret att känna sig delaktig, att hen får ”skylla sig själv”. Förövaren bygger upp en känsla av medansvar hos barnet. Ofta blir resultatet att barnet inte berättar för att hen skäms eller inte vågar. Barnet kan också känna att hen får skylla sig själv.
Om barnet har hotats, utpressats eller övertalats att skicka en bild, eller om barnet fått en oönskad nakenbild skickat till sig: stötta barnet genom att vara lugn och närvarande. Döm inte, utan avlasta barnet från skammen. Det är aldrig barnets fel!
Men sen när jag blev lite äldre, när jag kanske var runt tolv, typ, så … då var det mer, då skrev de och hotade mer. Ja, det var typ … ja, men ”skicka det här, annars kommer det här hända din familj, eller så kommer jag sprida information om dig som jag har”. Och då blev man ju livrädd, så klart. (Tjej, 18 år)
På ECPAT Vuxenstöd får du som är vuxen hjälp, stöd och kunskap om barns vardag, på och utanför nätet och tips om hur du pratar om sex på nätet med ditt barn.
Vi är många som funderar på hur vi ska skydda våra barn från faror på nätet. Det är lätt att tänka att förbud och begräsningar är lösningen. Här förklarar ECPATs Anna Karin Hildingson Boqvist varför det är en dålig idé.
Stämmer uttrycket ”En gång på nätet, alltid på nätet”? Vår analytiker Thomas Andersson förklarar hur det funkar och hur ECPAT kan hjälpa barn och unga med att ta ner kränkande bilder som har spridits.
Flera medier har den senaste tiden uppmärksammat det som kommit att kallas ”sharenting” – när föräldrar lägger upp bilder eller filmer på sina barn i sociala medier eller någon annanstans på internet.
Det senaste åren har det pratats en del om unga som skickar nakenbilder, nudes. Några som sällan kommer till tals i debatten är de som berörs mest: barn och unga, I vår nya rapport lyssnar vi på vad unga själva tycker är okej och inte okej när det gäller nakenbilder, gränsdragningar och samtycke. Det gör […]