På senare tid har en rad reportage och inlägg kring ungas sexvanor hörts i media. Det har pratats om att minderåriga säljer sex efter att ha blivit av med arbetet, då ofta kallat för ”sugardejting”. Det har också skrivits om flickor som ”pressas till hårdhänt sex”, inte sällan med förklaringen att detta handlar om barn och ungas porrkonsumtion.
Det är viktigt att lyfta barn och ungas sexvanor och utsatthet. Men som det görs nu i media är det djupt problematiskt. Det som beskrivs är ofta i själva verket sexuella handlingar mot ersättning och tvångssituationer. Med andra ord misstänkta sexualbrott mot barn. Det måste då benämnas med rätt terminologi.
Det var inte länge sedan brottet ”köp av sexuell handling av barn” bytte rubricering till ”utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling”, efter påtryckningar från bland andra ECPAT. För oss är namnbytet självklart. Ett barn kan aldrig samtycka till att bli sexuellt utnyttjad mot ersättning – de här sexköpen är sexuella övergrepp.
När vi pratar med barn och unga om att dela nakenbilder för pengar eller utföra andra sexuella handlingar mot ersättning, är det tydligt att verkligheten är komplex. Flera har själva fått frågan, andra vet att vänner har fått frågan. Vissa inser att det kan vara svårt att säga nej när det är ont om pengar, vissa tycker att det är helt frivilligt att göra det som känns okej för en själv. Andra skulle aldrig göra det och tycker att det alltid är en dålig idé.
Om det är så här otydligt och komplext för barn och unga – då måste vi vuxna vara tydliga med vad som är okej och inte, och berätta vad barnet har rätt till. En god början är att benämna handlingar för vad de är. Att kalla ett misstänkt sexualbrott mot ett barn för ”sugardejting” eller ”att pressas till hårdhänt sex” är att använda förövarnas terminologi.
Att få ett brottsoffer att känna sig medskyldig är en välbeprövad taktik hos förövare. Låt oss inte medverka till den utvecklingen genom våra ord.
Remissyttrande: Statens skolverks förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
ECPAT har beretts tillfälle att yttra sig kring Statens skolverks förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027 och har lämnat sitt yttrande. Sammanfattningsvis ställer sig ECPAT positiva till förslaget och välkomnar målsättningen att alla barn och unga utvecklar digital kompetens, ges möjligheten att utveckla förmågan att förhålla sig till digitala miljöer och att agera säkert, […]
ECPAT Sveriges techkoalition stödjer EU:s kamp mot sexuella övergrepp mot barn
Antalet upptäckta sexuella övergrepp mot barn på nätet ökar snabbt från år till år. Problemets oerhörda omfattning och dess allvarliga och långvariga konsekvenser för brottsoffren gör detta till en samhällsfråga av stor betydelse. Det är också ett komplext problem som kräver åtaganden från alla berörda parter, från staten och brottsbekämpande myndigheter till näringsliv och civilsamhälle […]
Ordförandeskapet ger möjlighet att bekämpa sexuella övergrepp mot barn
Sverige är ordförandeland i EU under första halvan av 2023. Att hålla i ordförandeklubban innebär en möjlighet att sätta prägel på de processer som diskuteras under perioden och att sätta fokus på vikten av att bekämpa och förebygga sexuella övergrepp mot barn. Sverige har tagit fram övergripande prioriteringar som bland annat inkluderar försvaret av […]
ECPAT arbetar för att inget barn ska utsättas för sexuell exploatering – men det kan vi inte uppnå ensamma. Därför samarbetar vi med privata aktörer och jobbar för att utkräva beslutsfattare och andra makthavare på ansvar i de fall skyddet för barn brister. I vårt arbete inhämtar vi fakta, kunskap och erfarenhet genom kontakt med […]
