På senare tid har en rad reportage och inlägg kring ungas sexvanor hörts i media. Det har pratats om att minderåriga säljer sex efter att ha blivit av med arbetet, då ofta kallat för ”sugardejting”. Det har också skrivits om flickor som ”pressas till hårdhänt sex”, inte sällan med förklaringen att detta handlar om barn och ungas porrkonsumtion.
Det är viktigt att lyfta barn och ungas sexvanor och utsatthet. Men som det görs nu i media är det djupt problematiskt. Det som beskrivs är ofta i själva verket sexuella handlingar mot ersättning och tvångssituationer. Med andra ord misstänkta sexualbrott mot barn. Det måste då benämnas med rätt terminologi.
Det var inte länge sedan brottet ”köp av sexuell handling av barn” bytte rubricering till ”utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling”, efter påtryckningar från bland andra ECPAT. För oss är namnbytet självklart. Ett barn kan aldrig samtycka till att bli sexuellt utnyttjad mot ersättning – de här sexköpen är sexuella övergrepp.
När vi pratar med barn och unga om att dela nakenbilder för pengar eller utföra andra sexuella handlingar mot ersättning, är det tydligt att verkligheten är komplex. Flera har själva fått frågan, andra vet att vänner har fått frågan. Vissa inser att det kan vara svårt att säga nej när det är ont om pengar, vissa tycker att det är helt frivilligt att göra det som känns okej för en själv. Andra skulle aldrig göra det och tycker att det alltid är en dålig idé.
Om det är så här otydligt och komplext för barn och unga – då måste vi vuxna vara tydliga med vad som är okej och inte, och berätta vad barnet har rätt till. En god början är att benämna handlingar för vad de är. Att kalla ett misstänkt sexualbrott mot ett barn för ”sugardejting” eller ”att pressas till hårdhänt sex” är att använda förövarnas terminologi.
Att få ett brottsoffer att känna sig medskyldig är en välbeprövad taktik hos förövare. Låt oss inte medverka till den utvecklingen genom våra ord.
Ecpat ser dagligen hur omfattande spridningen av dokumenterade sexuella övergrepp på barn är – det vill säga sådant material som rimligen bör falla under det som olyckligt än idag heter barnpornografibrott i svensk lagstiftning. Ofta faller dock inte spridningen av övergreppsmaterial på barn under det brottet. Detta på grund av att bestämmelsen i 16 kap. […]
Nästa år är det dags för granskning av mänskliga rättigheter i Sverige. Inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter granskas världens länder regelbundet av varandra och får besvara frågor och ta emot rekommendationer (så kallad UPR, Universal Periodic Review). Som flera andra civilsamhällesorganisationer har Ecpat skickat in en rapport som utgör en del av […]
Enligt en ny rapport från FN ökar användandet av teknik för att sexuellt utnyttja och begå övergrepp mot barn. Rapporten, som är skriven av Mama Fatima Singhateh – FN:s särskilda rapportör om sexuell exploatering av barn – lyfter fram både existerande och nya former av övergrepp i den digitala miljön. Var tredje internetanvändare är ett […]
Den 1 augusti 2022 började en ändring av sexualbrottslagstiftningen gälla – en ändring som Ecpat Sverige kämpat för länge. Ändringen av lagstiftningen innebar att sexuella övergrepp som sker på distans, framför allt över nätet, inte längre krävde att förövaren var med i realtid när ett barn blev utsatt för brott. Även innan ändringen av sexualbrottslagstiftningen […]