Lagstiftningen i Sverige skiljer på barn utifrån puberteten

Ecpat ser dagligen hur omfattande spridningen av dokumenterade sexuella övergrepp på barn är – det vill säga sådant material som rimligen bör falla under det som olyckligt än idag heter barnpornografibrott i svensk lagstiftning. Ofta faller dock inte spridningen av övergreppsmaterial på barn under det brottet. Detta på grund av att bestämmelsen i 16 kap. 10 a § brottsbalken innehåller ett pubertetsutvecklingsrekvisit. Låt oss förklara vad det innebär och vilka konsekvenser det får för barn.  

Barnpornografibrottet skiljer på barn som genomgått puberteten och barn som inte gjort det. I brottet definieras ett barn som en person som inte genomgått puberteten eller som en person som är under 18 år. Om personen genomgått puberteten kan ansvar endast ådömas för spridning av material om det framgår av bilden/filmen och omständigheterna runt den att barnet är under 18 år. Vad detta innebär i praktiken är att om en nakenbild på ett barn som är pubertetsutvecklat sprids, och det inte står på bilden att barnet är under 18 år, faller inte spridningen av bilden under barnpornografibrottet. Detta oavsett gärningspersonens vetskap om barnets ålder.  

Övergreppet får aldrig ett slut

Vi ser de allvarliga konsekvenser spridningen medför och för det barn som utsätts innebär spridningen att övergreppet aldrig får ett slut. Det faktum att det inte anses utgöra ett barnpornografibrott bidrar till att brottet inte speglar kränkningens allvar. Det innebär även att ärendet inte hamnar hos polisens enhet som är specialiserade att utreda internetrelaterade sexualbrott mot barn, vilket i sig innebär att ärendet inte prioriteras.  

Inget likvärdigt straffrättsligt skydd

På grund av pubertetsutvecklingsrekvisitet behandlas barn olika i bestämmelsen och barn i Sverige får inte ett likvärdigt straffrättsligt skydd. När puberteten påbörjas och fullbordas varierar baserat på bland annat kön och etnicitet. Redan på den grunden är pubertetsutvecklingsrekvisitet djupt otillfredsställande då det innebär att barn i samma ålder behandlas olika baserat på omständigheter de inte rår över. Dessutom vet vi även att åldern för att puberteten påbörjas har sjunkit avsevärt sedan pubertetsutvecklingsrekvisitet infördes. Det är inte längre ovanligt att åttaåringar kommer in i puberteten. Allt färre barn omfattas därmed av lagstiftningen samtidigt som vi på Ecpat ser allt yngre barn i vår hotline.  

I strid med våra internationella åtaganden

Att i lagstiftningen skilja på barn utifrån deras pubertetsutveckling är i strid med våra internationella åtaganden, exempelvis barnkonventionen. Sverige har vid upprepade tillfällen blivit kritiserade för konstruktionen av barnpornografibrottet och FN:s barnrättskommitté har gett Sverige tydliga rekommendationer om att kriminalisera all form av spridning av övergreppsmaterial på barn utan bedömning av brottsoffrets pubertala utveckling. Brottet måste därför anpassas för att Sverige ska leva upp till det vi åtagit oss internationellt och för att alla barn i Sverige ska få ett likvärdigt skydd

Relaterade artiklar

Tydligt i reportaget ”Vapes mot sex” – vuxna måste börja lyssna på barnen

Som barnrättsorganisation som arbetar för att stoppa sexuella övergrepp mot barn, välkomnar vi Uppdrag Gransknings reportage ”Vapes mot sex”. Reportaget lyfter en viktig fråga – om hur barn och unga utnyttjas sexuellt mot ersättning i form av pengar, presentkort, narkotika, alkohol eller som det lyfts i reportaget, vapes. Vi på Ecpat har under många år, […]

Läs mer

Instagram lanserar ”tonårskonton” – en trygghet för barn eller ökad föräldrakontroll?  

Meta, företaget bakom Instagram, gick nyligen ut med nyheten att de ska införa särskilda så kallade tonårskonton, som riktar sig till alla barn under 18 år. De nya tonårskontona blir privata, vilket innebär att okända personer inte längre kan skicka meddelanden till tonåringar. Dessutom får föräldrar tillgång till information om vilka barnet har kommunicerat med. […]

Läs mer

Ecpat bidrar till granskningen av Sverige i FN 

Nästa år är det dags för granskning av mänskliga rättigheter i Sverige. Inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter granskas världens länder regelbundet av varandra och får besvara frågor och ta emot rekommendationer (så kallad UPR, Universal Periodic Review). Som flera andra civilsamhällesorganisationer har Ecpat skickat in en rapport som utgör en del av […]

Läs mer

EU:s AI-lagstiftning – ett steg mot ett säkrare internet för barn

Som en del av den digitala strategin vill EU reglera artificiell intelligens (AI). Detta för att säkerställa bättre villkor för utveckling och användning av denna teknik. – AI kan i många sammanhang vara till stor fördel och hjälp, men det finns även oerhört stora risker med tekniken, inte minst när det gäller barns utsatthet på nätet. Det […]

Läs mer