Högsta domstolens dom från den 30 november visar tydligt att oavsett vad ett barn kan ha sagt om sin ålder ligger ansvaret alltid på den som är över 15 år att försäkra sig om barnets faktiska ålder innan någon form av sexuell handling händer. ECPAT delar helt domstolens bedömning i målet och tycker att det är dags att införa strikt ansvar vad gäller ålder när det kommer till sexualbrott mot barn.
En 13-årig flicka och en 20-årig man hade fått kontakt via chattrouletteappen Omegle och sedan kommunicerat via Snapchat. De kom överens om att träffas för att ha sex vilket mannen skulle betala flickan för. Flickan uppgav att hon var 15 år. De möttes upp och åkte i väg i mannens bil. Därefter förmådde mannen flickan att utföra och tåla olika former av sexuella handlingar. Allting avbröts i samband med att flickans pappa ringde.
Eftersom flickan var under 15 år väckte åklagaren i första hand åtal för våldtäkt mot barn och i andra hand utnyttjande av barn för köp av sexuell handling – om domstolen skulle komma fram till att han inte varit oaktsam i förhållande till hennes ålder. Tingsrätten dömde honom för det senare brottet, medan både hovrätten och HD dömde honom för våldtäkt mot barn.
För våldtäkt mot barn döms den som genomför ett samlag eller en sexuell handling med ett barn under 15 år, som till kränkningens allvar är jämförbar med samlag. Det spelar ingen roll om det skett frivilligt från barnets sida eftersom det är först vid 15 år som barn får sexuell självbestämmanderätt. För att kunna bli straffad för brottet räcker det att förövaren varit oaktsam om barnets ålder. När det kommer till brott finns det inom juridiken medveten och omedveten oaktsamhet. I det här fallet innebär medveten oaktsamhet att förövaren vet med sig att det finns en risk för att barnet är under 15 år men genomför handlingen i alla fall. Omedveten oaktsamhet innebär att förövaren inte ens inser att det finns en risk, men borde ha gjort det.
Högsta domstolen finner att mannen varit omedvetet oaktsam. Han borde ha insett att det fanns en risk för att flickan var under 15 och förvissat sig om hennes faktiska ålder. Ansvaret ligger på honom som vuxen. Att flickan sagt att hon var 15 gör inte det ansvaret mindre – det är inte svårt att tänka sig att barn i en kort och anonym chatt som handlar om sexuella handlingar mot ersättning uppger en annan ålder än den de har. När den ålder som uppges är 15 år så innebär det en ännu större anledning att tänka efter, fråga mera eller vidta andra enkla åtgärder för att kontrollera barnets ålder eftersom det är åldern för sexuellt självbestämmande. Även hur flickan betett sig och verkat i övrigt gjorde inte, enligt HD, att mannen kunnat bortse från risken att hon var under 15 år. Han dömdes därför för våldtäkt mot barn.
Domen innebär, enligt ECPAT, ett viktigt steg framåt i arbetet för barns rätt till skydd från sexuella övergrepp. Högsta domstolens argumentation har också betydelse för brottet utnyttjande av barn för köp av sexuell handling – till exempel om en 16-åring säger till förövaren att hen fyllt 18 år. Samma skäl som domstolen lyfter i domen är giltiga i det fallet för att förövaren kan vara omedvetet oaktsam.
Det är aldrig barnets fel utan ansvaret ligger på förövaren, oavsett vad barnet sagt eller gjort. ECPAT har sedan länge arbetat för att det i svensk lagstiftning införs strikt ansvar vad gäller barnets ålder när det kommer till sexualbrott mot barn. Det skulle innebära att det inte spelar någon roll vad förövaren visste, förstod eller borde ha förstått om barnets ålder utan det räcker med att åklagaren bevisar vad förövaren gjort och att barnet var ett barn. Sådan lagstiftning finns redan i till exempel Storbritannien och Europadomstolen har fastslagit att sådan lagstiftning inte strider mot Europakonventionen. Ett strikt ansvar skulle vara ett tydligt erkännande av barns rätt till skydd mot sexuella övergrepp och innebära att inget barn skulle behöva oroa sig över vad hen sagt om sin ålder till eller hur hen betett sig mot förövaren.
Ecpat ser dagligen hur omfattande spridningen av dokumenterade sexuella övergrepp på barn är – det vill säga sådant material som rimligen bör falla under det som olyckligt än idag heter barnpornografibrott i svensk lagstiftning. Ofta faller dock inte spridningen av övergreppsmaterial på barn under det brottet. Detta på grund av att bestämmelsen i 16 kap. […]
Som barnrättsorganisation som arbetar för att stoppa sexuella övergrepp mot barn, välkomnar vi Uppdrag Gransknings reportage ”Vapes mot sex”. Reportaget lyfter en viktig fråga – om hur barn och unga utnyttjas sexuellt mot ersättning i form av pengar, presentkort, narkotika, alkohol eller som det lyfts i reportaget, vapes. Vi på Ecpat har under många år, […]
Meta, företaget bakom Instagram, gick nyligen ut med nyheten att de ska införa särskilda så kallade tonårskonton, som riktar sig till alla barn under 18 år. De nya tonårskontona blir privata, vilket innebär att okända personer inte längre kan skicka meddelanden till tonåringar. Dessutom får föräldrar tillgång till information om vilka barnet har kommunicerat med. […]
Nästa år är det dags för granskning av mänskliga rättigheter i Sverige. Inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter granskas världens länder regelbundet av varandra och får besvara frågor och ta emot rekommendationer (så kallad UPR, Universal Periodic Review). Som flera andra civilsamhällesorganisationer har Ecpat skickat in en rapport som utgör en del av […]