Barnkonventionen 30 år – och ECPAT jobbar vidare

Den 20 november 2019 fyllde FN:s konvention om barnets rättigheter – eller barnkonventionen som den brukar kallas – 30 år. Att barnkonventionen blir svensk lag i januari innebär inte att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter går i mål. Tvärtom är det en början. För ECPATs frågor innebär det att barn som utsätts eller riskerar att utsättas för sexuell exploatering får ett starkare och tydligare skydd, då barnkonventionens rättsliga ställning stärks.

I juni 2018 röstade en majoritet i riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag, ett beslut som träder i kraft den 1 januari 2020. Detta är något som ECPAT har arbetat för länge. Som barnrättsorganisation har vi vår utgångspunkt i barnkonventionen och vi anser att det är nödvändigt att den är lag för att säkra att varje barn får sina individuella rättigheter tillgodosedda i olika beslut som påverkar dem.

Några av barnkonventionens 54 artiklar sätter fokus på rättigheter som är grundläggande i ECPATs arbete. Det handlar om barns rätt att skyddas från sexuell exploatering och människohandel: I artikel 34 fastställs att inget barn ska utsättas för sexuella övergrepp eller sexuell exploatering och artikel 35 handlar om barnets rätt att skyddas från människohandel.

Barnkonventionen blir lag – vad händer nu?
Varje minut laddar förövare upp tusentals övergreppsbilder på barn. Varje år blir 12 miljoner flickor under 18 år bortgifta runt om i världen. Vart femte barn i Sverige har utsatts för sexuella övergrepp. Att barnkonventionen blir lag innebär inte att dessa problem försvinner eller att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter går i mål, men det är början på ett förändringsarbete. För att alla barn ska skyddas mot övergrepp och sexuell exploatering krävs mer; det krävs resurser, kunskaper och – framförallt – en vilja att prioritera förebyggande insatser och insatser som ger stöd och upprättelse till barn som har utsatts.

Att barnkonventionen blir lag är ett förtydligande av att domstolar och andra som fattar beslut om barn måste ta hänsyn till de rättigheter som varje barn har. Barnkonventionen får en starkare rättslig ställning och den kommer att gå före föreskrifter och allmänna råd. Dessutom kommer det utvecklas en praxis som ger vägledning om hur barnkonventionen ska tolkas och hur barnets rättigheter ska tillvaratas i varje enskild situation. Redan nu kan vi se hur samhället arbetar för att stärka barnets rättigheter genom att utbilda personal och ta fram riktlinjer och regelverk som ska tydliggöra hur barn ska göras delaktiga i sina egna liv och hur barnets bästa ska kunna bedömas i enskilda situationer. Och det görs inte bara inom den offentliga sektorn, arbetet sträcker sig över alla samhällssektorer som i idrottsrörelsen och hos företag.

När det gäller barnets rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och sexuell exploatering finns mycket kvar att göra. Barn som utsätts för övergrepp har rätt att känna att de kan få berätta om sina erfarenheter och att få rätt insatser och stöd när de utsätts. För det krävs att professionella som möter barn i skolan, inom socialtjänsten och inom rättsväsendet har kunskap om hur övergrepp kan förebyggas och hur barn ska kunna berätta om övergrepp när de utsätts.

Sverige måste underteckna tilläggsprotokollet om barnets klagorätt
En annan sak som ECPAT tycker är viktigt är att Sverige undertecknar ”det tredje tilläggsprotokollet”. I ett tilläggsprotokoll, ett fakultativt protokoll, finns möjligheten att lägga till frågor som inte fanns i barnkonventionen från början, eller frågor som behöver regleras ytterligare.

Idag finns tre tilläggsprotokoll. Det första handlar om barn i väpnade konflikter och det andra om sexuell exploatering av barn, handel med barn, och det som fortfarande kallas ”barnprostitution” och ”barnpornografi” (men som borde heta utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling respektive dokumenterade sexuella övergrepp på barn). Det tredje tilläggsprotokollet ger barnet rätt att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om barnets rättigheter kränkts.

Sverige har antagit de två första protokollen, men inte det tredje. Barn i Sverige kan alltså idag inte klaga till FN om deras rättigheter kränks. Det är viktigt för barn att de kan klaga om deras rättigheter blir kränkta, speciellt för de enskilda barn som har drabbats.

Tack alla ni som stöttar ECPAT!
Arbetet med att säkerställa och tillgodose de mänskliga rättigheter som varje barn har är en ständigt pågående process varje dag året om. Vi är tacksamma över att så många av er därute stöttar ECPAT i vårt viktiga arbete. Tillsammans kan vi skapa en värld där alla barns rättigheter efterlevs och inga barn behöver vara med om att utsättas för sexuella övergrepp och sexuell exploatering.

Läs också gärna debattartikeln där vi tillsammans med andra barnrättsorganisationer skriver om vårt gemensamma fortsatta arbete med att påminna makthavare om att barnkonventionen är ett lagligt bindande löfte som ska ge alla barn det skydd de har rätt till.