Den senaste tiden har två domar fallit i Kalmar och Södertälje tingsrätt där förövare har mycket stora innehav av dokumenterade sexuella övergrepp på barn som de har spridit under en längre tid. I domen från Södertälje tingsrätt står att läsa att tingsrätten har funnit det styrkt att förövaren innehaft nästan 3 miljoner filer med övergreppsmaterial på barn. Av dessa tre miljoner filmer är drygt 109 000 bilder och 26 000 filmer att bedöma som särskilt hänsynslösa och innehållet är mycket grovt. I båda avseenden anser tingsrätten att detta borde vara ett av de största beslagen som hanteras av svenskt rättsväsende. Tingsrättens bedömning delas även av den Nationella operativa avdelningen (NOA) som har haft uppgiften att granska och klassificera övergreppsmaterialet.
I domen från Kalmar tingsrätt döms mannen för hälften av de 2 miljoner bilder som han har haft, då tingsrätten inte kan ”utesluta att visst material har varit detsamma fast nedsparat på fler enheter”. I domen från Södertälje tingsrätt konstaterar tingsrätten ”att innehav av varje fil med barnpornografiskt innehåll i och för sig är straffbart. Det kan dock inte anses lika straffbart att inneha samma skildring i flera exemplar som att inneha olika skildringar”.
Bakom varje bild finns ett barn som kränks varje gång bilden delas. Utifrån ett barnrättsligt perspektiv sker denna kränkning av barnet alldeles oavsett om bilden är en kopia eller inte.
Studier, exempelvis den som det nationella kunskapscentrumet om våld och andra övergrepp mot barn Barnafrid publicerade 2017, visar att barn som utsatts för övergrepp som dokumenteras och sprids utom deras kontroll drabbas mycket hårt med livslånga konsekvenser som följd. Spridningen av övergreppsmaterialet kan även skapa en känsla av maktlöshet hos barnet då det är mycket svårt att försäkra sig om att en bild som spridits på nätet är borttagen överallt. Detta kan leda till en oro hos barnet om vilka som har sett bilden och vilka som kan komma att se den i framtiden, något som gör att kränkningen kan upplevas aldrig få ett slut.
Det är inte en mindre allvarlig kränkning av barnet om bilden är en kopia. ECPAT anser därför, med anledning av domarna i Kalmar och Södertälje tingsrätt, att det är dags att se varje dokumenterat sexuellt övergrepp på barn som en kränkning av barnet på bilden.
Som en del av den digitala strategin vill EU reglera artificiell intelligens (AI). Detta för att säkerställa bättre villkor för utveckling och användning av denna teknik. – AI kan i många sammanhang vara till stor fördel och hjälp, men det finns även oerhört stora risker med tekniken, inte minst när det gäller barns utsatthet på nätet. Det […]
AI-genererat övergreppsmaterial är något ECPAT Hotline sett under en längre tid. Under de två senaste åren har det blivit alltmer fotorealistiskt. Under de här åren har vi också fått större insikter om vilka risker AI-genererat övergreppsmaterial innebär för barn. AI-verktyg kan användas till att manipulera existerande bilder eller för att skapa helt nya bilder. Vissa […]
Enligt en ny rapport från FN ökar användandet av teknik för att sexuellt utnyttja och begå övergrepp mot barn. Rapporten, som är skriven av Mama Fatima Singhateh – FN:s särskilda rapportör om sexuell exploatering av barn – lyfter fram både existerande och nya former av övergrepp i den digitala miljön. Var tredje internetanvändare är ett […]
Den 1 augusti 2022 började en ändring av sexualbrottslagstiftningen gälla – en ändring som Ecpat Sverige kämpat för länge. Ändringen av lagstiftningen innebar att sexuella övergrepp som sker på distans, framför allt över nätet, inte längre krävde att förövaren var med i realtid när ett barn blev utsatt för brott. Även innan ändringen av sexualbrottslagstiftningen […]