Utredningen ”Avskildhet vid dygnsvila” (Ds 2024:7) lyfter möjligheten att låsa in barn inom Statens institutionsstyrelse (SiS) på deras bostadsrum under natten. Enligt barnkonventionen ska barnens bästa vara avgörande i alla beslut som rör dem. Ecpat anser att utredningen bygger på en generell lösning som inte tar hänsyn till det enskilda barnets bästa. Utredningen lägger fram förslag som ytterligare inskränker rättigheter för de mest sårbara i samhället – barn och unga.
Utredningen pekar på allvarliga problem på SiS-hemmen, däribland omfattande missförhållanden och olagliga tvångsåtgärder. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har rapporterat om brister i alla SiS-hem där flickor vårdas. Det finns också dokumentation om att barn, särskilt flickor, har utsatts för sexuella övergrepp och våld av personal. Utifrån denna dokumentation anser vi att det är olämpligt att införa fler tvångsåtgärder när de strukturella problemen på hemmen är så omfattande. Istället för att fokusera på tvångsåtgärder bör resurser läggas på att stärka personalens kompetens och ökad bemanning. Förslagen i utredningen anser vi inte vara i linje med Sveriges internationella åtaganden enligt barnkonventionen och rekommendationer från FN:s barnrättskommitté.
Att barnens åsikter har samlats in genom en enkätundersökning ser vi som positivt, men vi ifrågasätter undersökningens transparens och urval. Utredningen visar att 31 % av barnen på ett särskilt ungdomshem aldrig känner sig trygga. Detta måste undersökas närmare för att förstå orsakerna till otryggheten, särskilt med tanke på rapporter om hot och kränkningar från personal.
Vi på Ecpat menar att förslagen om avskildhet vid dygnsvila inte är nödvändiga. Incidenter kan hanteras på andra sätt, till exempel genom att säkerställa att barnen inte har vassa föremål och att det finns kunnig personal på plats. Barnen kan också låsa sina dörrar för att förhindra oönskade besök. Utredningens förslag om tvångsåtgärder vid dygnsvila anses vara vaga och kan leda till godtyckliga beslut. Det finns också en risk att åtgärden används för att kompensera för bristande resurser och personal, vilket utredningen motsägelsefullt menar inte ska vara fallet. Ecpat påpekar att det är statens ansvar att säkerställa att det finns tillräckligt med kvalificerad personal för att garantera barnens trygghet på hemmen.
Vi vill betona de allvarliga negativa effekterna på barns hälsa som tvångsåtgärder kan ha. Förslagen i utredningen är inte proportionerliga och riskerar att förvärra situationen för barnen på SiS-hemmen. De föreslagna förändringarna skulle också medföra betydande kostnader för anpassning av lokaler och ökad bemanning. I stället för att låta enstaka händelser ligga till grund för generella inskränkningar av barns fri- och rättigheter anser vi att resurser ska läggas på de faktiska problemen på SiS-hemmen. Att säkerställa barnens rättigheter och välbefinnande på hemmen måste vara högsta prioritet.
Ecpats nya rapport ”Det finns bra personer också men var är de?” visar på en omfattande brist på tillit till polis och socialtjänst bland barn. Särskilt lågt förtroende har de barn som själva haft kontakt med polis eller socialtjänst. Rapporten bygger på Ecpats årliga undersökning “Nude på nätet” från 2024, där över 1200 barn mellan […]
Ecpat ser dagligen hur omfattande spridningen av dokumenterade sexuella övergrepp på barn är – det vill säga sådant material som rimligen bör falla under det som olyckligt än idag heter barnpornografibrott i svensk lagstiftning. Ofta faller dock inte spridningen av övergreppsmaterial på barn under det brottet. Detta på grund av att bestämmelsen i 16 kap. […]
Som barnrättsorganisation som arbetar för att stoppa sexuella övergrepp mot barn, välkomnar vi Uppdrag Gransknings reportage ”Vapes mot sex”. Reportaget lyfter en viktig fråga – om hur barn och unga utnyttjas sexuellt mot ersättning i form av pengar, presentkort, narkotika, alkohol eller som det lyfts i reportaget, vapes. Vi på Ecpat har under många år, […]
Meta, företaget bakom Instagram, gick nyligen ut med nyheten att de ska införa särskilda så kallade tonårskonton, som riktar sig till alla barn under 18 år. De nya tonårskontona blir privata, vilket innebär att okända personer inte längre kan skicka meddelanden till tonåringar. Dessutom får föräldrar tillgång till information om vilka barnet har kommunicerat med. […]