Riksåklagaren överklagar dom till Högsta domstolen

Vad krävs för att våldtäkt mot barn online ska ses som grovt brott?

I maj fälldes en man av Svea hovrätt för ett stort antal sexualbrott mot barn. Brotten hade han begått mot 13 flickor i åldrarna 10 till 17 år. Med undantag för en av våldtäkterna, som skedde i hans bostad, begick han resterande brott mot barnen online där han via hot och påtryckningar förmådde flickorna att utföra olika sexuella handlingar på sig själva, handlingar som är att betrakta som våldtäkt. Han dömdes också bland annat för utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt ofredande, grovt barnpornografibrott och kränkande fotografering.

Hovrätten ogillade dock åtalet vad gäller flera av de våldtäkter åklagaren menade att mannen begått. Detta eftersom det inte kunnat bevisas att han genom chatt följt övergreppen i realtid och därmed kunnat anses ha genomfört dem mot flickorna (det så kallade realtidsrekvisitet). ECPAT noterar att från och med 1 augusti kommer det inte längre krävas att förövaren deltar i realtid och att denna dom är ytterligare ett exempel på varför förändringen av lagen är så välkommen.

Vad gäller några av de våldtäkter mot barn som mannen fälldes för hade åklagaren åtalat för grov våldtäkt mot barn. Hovrätten ansåg dock att trots att det handlade om förnedrande och särskilt hänsynslösa gärningar så var det inte tillräckligt för att bedömas som grov våldtäkt mot barn eftersom den tilltalade inte varit fysiskt närvarande och att det inte förekommit något våld. ECPAT ställer sig frågande till hovrättens bedömning. Det är självklart vid sexualbrott som begås online att förövaren inte är fysiskt närvarande i samma rum som målsäganden och vi ser inget rättsligt stöd för att fysisk närvaro ska krävas för att en våldtäkt ska kunna betraktas som grov. Det är därför mycket välkommet att Riksåklagaren nu överklagat domen till Högsta domstolen så att vi kan få svar på frågan om vad som krävs för att en våldtäkt mot barn som sker över nätet ska kunna ses som ett grovt brott.

 

 

Relaterade artiklar

En man erkänner barnpornografibrott men frias ändå – varför?  

En man har haft och delat nakenbilder på en 14-årig flicka som han tidigare haft ett förhållande med. Trots det frias han av Sundsvalls tingsrätt från åtalet om barnpornografibrott. Hur är det möjligt?   Anledningen ligger i det så kallade pubertetsutvecklingsrekvisitet i det svenska barnpornografibrottet. Svensk lag definierar ett barn i detta sammanhang som en person […]

Läs mer

Ecpat lämnar sin första transparensrapport – så arbetar vi mot övergreppsmaterial på nätet

Ecpat har nu lämnat in sin första transparensrapport till Post- och telestyrelsen! Detta är en del av vårt uppdrag som betrodd anmälare enligt EU:s förordning om digitala tjänster (DSA) – en roll som vi fick förra året. Vad innebär det att vara betrodd anmälare? Som betrodd anmälare kan vi på Ecpat Hotline anmäla övergreppsmaterial på […]

Läs mer

Ny rapport från Ecpat visar att barn saknar förtroende för polis och socialtjänst

Ecpats nya rapport ”Det finns bra personer också men var är de?” visar på en omfattande brist på tillit till polis och socialtjänst bland barn. Särskilt lågt förtroende har de barn som själva haft kontakt med polis eller socialtjänst. Rapporten bygger på Ecpats årliga undersökning “Nude på nätet” från 2024, där över 1200 barn mellan […]

Läs mer

Lagstiftningen i Sverige skiljer på barn utifrån puberteten

Ecpat ser dagligen hur omfattande spridningen av dokumenterade sexuella övergrepp på barn är – det vill säga sådant material som rimligen bör falla under det som olyckligt än idag heter barnpornografibrott i svensk lagstiftning. Ofta faller dock inte spridningen av övergreppsmaterial på barn under det brottet. Detta på grund av att bestämmelsen i 16 kap. […]

Läs mer