Hur värderas ett barns berättelse i rättsväsendet? Den uppmärksammade hovrättsdomen i slutet av februari, gällande en tioårig flicka som blivit utsatt för sexuella övergrepp, pekar på ett bristande barnrättsperspektiv vilket ECPAT alltför ofta ser. För att Sverige ska leva upp till barnkonventionens krav på barnvänliga rättsprocesser krävs ett annat synsätt och högre kompetens kring barns sätt att berätta om sexuella övergrepp.
En flicka som vid tillfället var 10 år gammal blir utsatt för två sexuella övergrepp av en vuxen man som hon känner, i ett sammanhang där hon har rätt att vara trygg. Enligt henne har mannen sina fingrar på hennes snippa och inuti hennes snippa. Mot mannens nekande dömer tingsrätten honom till tre års fängelse för två fall av våldtäkt mot barn. Men domen överklagas.
För att avgöra om det går att döma för våldtäkt mot barn behöver hovrätten ta ställning till om det är bevisat att mannen haft sina fingrar inne i flickan eller inte. Majoriteten i hovrätten friar mannen helt eftersom det enligt dem inte är tillräckligt tydligt vad flickan menar med snippa och att mannen varit inne i snippan. Särskilt eftersom flickan tyckt det varit svårt att förklara vad hon menar. Mot bakgrund av den osäkerheten anser inte hovrätten att åtalet är styrkt och mannen frikänns. En av domarna i hovrätten är dock överens med tingsrätten och vill fastställa tingsrättens dom.
ECPAT är mycket kritiska mot hur hovrätten värderar flickans berättelse och bevisningen i övrigt. Enligt både den skiljaktiga domaren i hovrätten och tingsrätten har flickan på ett klart sätt, utifrån sin låga ålder, varit tydlig med att skilja mellan att mannens fingrar var på snippan och att han hade ett finger i snippan. Att det för henne kan ha varit svårt att förklara på andra sätt är inte konstigt eftersom hon är ett barn och precis som tingsrätten påpekar kan sådana här detaljer vara svåra att förklara även för en vuxen.
Alltför ofta värderas barnets berättelser utifrån vuxnas perspektiv, både i och utanför rättsväsendet. Att läsa den skiljaktiga meningen från en av domarna i hovrätten samt tingsrättens dom har därför varit positivt ur ett barnrättsperspektiv. Här har barns förutsättningar i allmänhet lyfts fram och det specifika barnets förutsättningar i synnerhet. Barnets berättelse har värderats utifrån ett barns perspektiv och inte utifrån den vuxnas perspektiv.
ECPAT anser att det bristande barnrättsperspektivet hos majoriteten i hovrätten visar på allvarliga brister i vårt samhälle, när det kommer till barns rätt till stöd och upprättelse efter att ha utsatts för sexuella övergrepp. För att Sverige ska leva upp till barnkonventionens krav på barnvänliga rättsprocesser krävs ett annat synsätt och högre kompetens kring barns sätt att berätta om sexuella övergrepp.
Bilden är en genrebild och barnet har inget med den nämnda domen att göra.
Den 27 februari antog riksdagen två lagförslag från regeringen där Ecpat som remissinstans varit med och gjort skillnad. Ecpat blir ofta inbjudna att som experter på sexuell exploatering av barn och barnrätt att komma med synpunkter och kommenterar i olika lagstiftningsärenden. De antagna lagförslagen handlar dels om hemlig dataavläsning, dels om preskription av brott och […]
En man har haft och delat nakenbilder på en 14-årig flicka som han tidigare haft ett förhållande med. Trots det frias han av Sundsvalls tingsrätt från åtalet om barnpornografibrott. Hur är det möjligt? Anledningen ligger i det så kallade pubertetsutvecklingsrekvisitet i det svenska barnpornografibrottet. Svensk lag definierar ett barn i detta sammanhang som en person […]
Ecpat har nu lämnat in sin första transparensrapport till Post- och telestyrelsen! Detta är en del av vårt uppdrag som betrodd anmälare enligt EU:s förordning om digitala tjänster (DSA) – en roll som vi fick förra året. Vad innebär det att vara betrodd anmälare? Som betrodd anmälare kan vi på Ecpat Hotline anmäla övergreppsmaterial på […]
Ecpats nya rapport ”Det finns bra personer också men var är de?” visar på en omfattande brist på tillit till polis och socialtjänst bland barn. Särskilt lågt förtroende har de barn som själva haft kontakt med polis eller socialtjänst. Rapporten bygger på Ecpats årliga undersökning “Nude på nätet” från 2024, där över 1200 barn mellan […]