Hur värderas ett barns berättelse i rättsväsendet? Den uppmärksammade hovrättsdomen i slutet av februari, gällande en tioårig flicka som blivit utsatt för sexuella övergrepp, pekar på ett bristande barnrättsperspektiv vilket ECPAT alltför ofta ser. För att Sverige ska leva upp till barnkonventionens krav på barnvänliga rättsprocesser krävs ett annat synsätt och högre kompetens kring barns sätt att berätta om sexuella övergrepp.
En flicka som vid tillfället var 10 år gammal blir utsatt för två sexuella övergrepp av en vuxen man som hon känner, i ett sammanhang där hon har rätt att vara trygg. Enligt henne har mannen sina fingrar på hennes snippa och inuti hennes snippa. Mot mannens nekande dömer tingsrätten honom till tre års fängelse för två fall av våldtäkt mot barn. Men domen överklagas.
För att avgöra om det går att döma för våldtäkt mot barn behöver hovrätten ta ställning till om det är bevisat att mannen haft sina fingrar inne i flickan eller inte. Majoriteten i hovrätten friar mannen helt eftersom det enligt dem inte är tillräckligt tydligt vad flickan menar med snippa och att mannen varit inne i snippan. Särskilt eftersom flickan tyckt det varit svårt att förklara vad hon menar. Mot bakgrund av den osäkerheten anser inte hovrätten att åtalet är styrkt och mannen frikänns. En av domarna i hovrätten är dock överens med tingsrätten och vill fastställa tingsrättens dom.
ECPAT är mycket kritiska mot hur hovrätten värderar flickans berättelse och bevisningen i övrigt. Enligt både den skiljaktiga domaren i hovrätten och tingsrätten har flickan på ett klart sätt, utifrån sin låga ålder, varit tydlig med att skilja mellan att mannens fingrar var på snippan och att han hade ett finger i snippan. Att det för henne kan ha varit svårt att förklara på andra sätt är inte konstigt eftersom hon är ett barn och precis som tingsrätten påpekar kan sådana här detaljer vara svåra att förklara även för en vuxen.
Alltför ofta värderas barnets berättelser utifrån vuxnas perspektiv, både i och utanför rättsväsendet. Att läsa den skiljaktiga meningen från en av domarna i hovrätten samt tingsrättens dom har därför varit positivt ur ett barnrättsperspektiv. Här har barns förutsättningar i allmänhet lyfts fram och det specifika barnets förutsättningar i synnerhet. Barnets berättelse har värderats utifrån ett barns perspektiv och inte utifrån den vuxnas perspektiv.
ECPAT anser att det bristande barnrättsperspektivet hos majoriteten i hovrätten visar på allvarliga brister i vårt samhälle, när det kommer till barns rätt till stöd och upprättelse efter att ha utsatts för sexuella övergrepp. För att Sverige ska leva upp till barnkonventionens krav på barnvänliga rättsprocesser krävs ett annat synsätt och högre kompetens kring barns sätt att berätta om sexuella övergrepp.
Bilden är en genrebild och barnet har inget med den nämnda domen att göra.
Till vår stödlinje Ditt ECPAT hör många barn av sig och berättar om hur de blir utsatta för olika former av sexuella kränkningar av lärare på skolan. Det rör sig om allt från sexuella anspelningar och kommentarer, till våldtäkter i och utanför skolans lokaler. Sexuella ofredanden i form av tafsanden och kränkande uttryck är en […]
Som första organisation i Sverige har ECPAT beviljats status som betrodd anmälare inom förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act). Det innebär att när ECPAT anmäler olagligt innehåll – i vårt fall sexuell exploatering av barn – till en onlineplattform, ska anmälan hanteras extra skyndsamt. EU:s regler om en inre marknad för digitala tjänster (DSA-förordningen) […]
Sexuell exploatering av barn är en allvarlig och globalt spridd brottslighet som kan ta sig uttryck på många sätt, bland annat genom så kallade livestreamade sexuella övergrepp. För att bekämpa detta startade ECPAT Sveriges finanskoalition ”Projekt Indikatorer” med målet att försvåra och förhindra betalningar för livestreamade övergrepp mot barn. Livestreamade sexuella övergrepp mot barn innebär […]
Barns trygghet på nätet, inklusive deras rätt att inte utsättas för sexuella övergrepp, står högt på den politiska dagordningen i Bryssel. Onlineplattformar måste ta sitt ansvar för att stoppa spridningen av övergreppsmaterial, men i dag finns ingen EU-lagstiftning som kräver det av företagen. EU-kommissionen har lagt ett förslag om en sådan lagstiftning, och EU-parlamentet har […]