Den senaste tiden har två domar fallit i Kalmar och Södertälje tingsrätt där förövare har mycket stora innehav av dokumenterade sexuella övergrepp på barn som de har spridit under en längre tid. I domen från Södertälje tingsrätt står att läsa att tingsrätten har funnit det styrkt att förövaren innehaft nästan 3 miljoner filer med övergreppsmaterial på barn. Av dessa tre miljoner filmer är drygt 109 000 bilder och 26 000 filmer att bedöma som särskilt hänsynslösa och innehållet är mycket grovt. I båda avseenden anser tingsrätten att detta borde vara ett av de största beslagen som hanteras av svenskt rättsväsende. Tingsrättens bedömning delas även av den Nationella operativa avdelningen (NOA) som har haft uppgiften att granska och klassificera övergreppsmaterialet.
I domen från Kalmar tingsrätt döms mannen för hälften av de 2 miljoner bilder som han har haft, då tingsrätten inte kan ”utesluta att visst material har varit detsamma fast nedsparat på fler enheter”. I domen från Södertälje tingsrätt konstaterar tingsrätten ”att innehav av varje fil med barnpornografiskt innehåll i och för sig är straffbart. Det kan dock inte anses lika straffbart att inneha samma skildring i flera exemplar som att inneha olika skildringar”.
Bakom varje bild finns ett barn som kränks varje gång bilden delas. Utifrån ett barnrättsligt perspektiv sker denna kränkning av barnet alldeles oavsett om bilden är en kopia eller inte.
Studier, exempelvis den som det nationella kunskapscentrumet om våld och andra övergrepp mot barn Barnafrid publicerade 2017, visar att barn som utsatts för övergrepp som dokumenteras och sprids utom deras kontroll drabbas mycket hårt med livslånga konsekvenser som följd. Spridningen av övergreppsmaterialet kan även skapa en känsla av maktlöshet hos barnet då det är mycket svårt att försäkra sig om att en bild som spridits på nätet är borttagen överallt. Detta kan leda till en oro hos barnet om vilka som har sett bilden och vilka som kan komma att se den i framtiden, något som gör att kränkningen kan upplevas aldrig få ett slut.
Det är inte en mindre allvarlig kränkning av barnet om bilden är en kopia. ECPAT anser därför, med anledning av domarna i Kalmar och Södertälje tingsrätt, att det är dags att se varje dokumenterat sexuellt övergrepp på barn som en kränkning av barnet på bilden.
Som första organisation i Sverige har ECPAT beviljats status som betrodd anmälare inom förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act). Det innebär att när ECPAT anmäler olagligt innehåll – i vårt fall sexuell exploatering av barn – till en onlineplattform, ska anmälan hanteras extra skyndsamt. EU:s regler om en inre marknad för digitala tjänster (DSA-förordningen) […]
En nationell hotline har som syfte att stoppa spridningen av övergreppsmaterial på barn. Hotlines finns i många länder och i Sverige drivs den av ECPAT. INHOPE är den globala paraplyorganisationen för hotlines och samlar idag 54 medlemmar. Organisationen INHOPE skapar ett forum för hotlines att diskutera gemensamma utmaningar. De anordnar relevanta utbildningar och samordnar verksamhet […]
Barns trygghet på nätet, inklusive deras rätt att inte utsättas för sexuella övergrepp, står högt på den politiska dagordningen i Bryssel. Onlineplattformar måste ta sitt ansvar för att stoppa spridningen av övergreppsmaterial, men i dag finns ingen EU-lagstiftning som kräver det av företagen. EU-kommissionen har lagt ett förslag om en sådan lagstiftning, och EU-parlamentet har […]
År 2020 trädde en tillfällig lagstiftning om hemlig dataavläsning i kraft. Denna föreslås nu göras permanent och ECPAT har fått tillfälle att yttra sig över förslaget. Hemlig dataavläsning är ett hemligt tvångsmedel som används av brottsbekämpande myndigheter för att kunna komma åt annars svårtillgänglig information. Det kan exempelvis handla om krypterad information i en dator, […]