Två år med ett starkare skydd för barn

Den 1 augusti 2022 började en ändring av sexualbrottslagstiftningen gälla – en ändring som Ecpat Sverige kämpat för länge. Ändringen av lagstiftningen innebar att sexuella övergrepp som sker på distans, framför allt över nätet, inte längre krävde att förövaren var med i realtid när ett barn blev utsatt för brott.

Även innan ändringen av sexualbrottslagstiftningen var det fullt möjligt att begå en våldtäkt mot ett barn på distans, till exempel genom att i en videochatt få barnet att begå sexuella handlingar på sig själv som var jämförbara med samlag. Men det krävdes att förövaren var med under händelsen, antingen direkt i videochatten eller genom en vanlig chatt som pågick under själva övergreppet. Om en förövare istället förmått ett barn att spela in en likadan sexuell handling efter förövarens instruktioner och sedan skickat den till förövaren så omfattades inte detta av brottet våldtäkt mot barn – eftersom förövaren då inte deltagit i realtid. Det kunde i stället vara fråga om det mindre allvarliga brottet utnyttjande av barn för sexuell posering.

På Ecpat vet vi att det kan vara minst lika akut och pressande för ett barn som utsätts för hot och tvång att spela in sexuella handlingar på sig själv som om förövaren var med över videochatt. Vi vet att barn utsätts för hot mot husdjur och familjemedlemmar och vi vet att barn utsätts för hot om att få nakenbilder på sig själva spridda. Därför var det mycket välkommet när lagstiftningen ändrades så att det inte längre krävs att förövaren är med i realtid.

Två år senare kan vi se att ändringen av sexualbrottslagstiftningen har gett resultat. Vi ser att övergrepp som tidigare bedömts som mindre allvarliga brott nu anses utgöra våldtäkt mot barn. Vi vet att det också innebär helt andra möjligheter för polisen att utreda sexualbrott mot barn när lagstiftningen inte längre gör skillnad på våldtäkter som begås på eller utanför nätet.

Genom reformen av sexualbrottslagstiftningen från 2022 höjdes också minimistraffen för bland annat våldtäkt och våldtäkt mot barn till tre års fängelse. Vi ser att också det gett resultat, inte minst när det kommer till sexualbrotten som begås på nätet där det ofta finns många målsäganden och ett stort antal brott. Det är viktigt att straffen speglar brottets allvar.

Än så länge är vi dock inte nöjda med det straffrättsliga skyddet mot sexuella övergrepp mot barn. En viktig fråga, där svensk lagstiftning bryter mot bland annat barnkonventionen, är att vi inte skyddar pubertetsutvecklade barn när det kommer till övergreppsmaterial på barn. För att dömas för att ha spridit övergreppsmaterial på barn så spelar det ingen roll om förövaren känner till barnets ålder om barnet har gått igenom puberteten. Framkommer det inte av bilden och omständigheterna runt den att det är ett barn kan förövaren inte dömas för barnpornografibrott. Så ser svensk lagstiftning ut. Det kan fortfarande utgöra ett annat brott men då kommer det inte utredas av polisens specialister och samma möjligheter att använda hemliga tvångsmedel för att utreda brottet finns inte heller. Det här är någonting vi kräver, och FN:s barnrättskommitté rekommenderar, att Sverige ändrar på omgående. Alla under 18 år är barn, oavsett pubertetsutveckling.

Vi ser fram emot och arbetar hårt för den dag då vi kan publicera en nyhet med rubriken ”Två år utan pubertetsutvecklingsrekvisitet.”