Kryptering – bra och säkert, förutom för brottsoffer
Att integritet och personlig säkerhet på nätet är viktigt råder det ingen oenighet om. Det blir därför allt vanligare med så kallad ”end-to-end”-kryptering, det vill säga en kryptering där företaget bakom tjänsten inte kan se vad du skriver. Företaget kan därmed inte heller lämna ut det till polisen.
Det låter ju kanske bra och säkert, förutom för ett brottsoffer. Det kan vara så att bevisen ligger där i tjänsten, men inte går att se.
Många som arbetar med sexualbrott mot barn har de senaste dagarna uttryckt sin oro över att Facebook Messenger kommer att använda denna typ av kryptering. Den amerikanska hotlinen NCMEC, National Center for missing and Exploited Children, skrev häromdagen om detta. Av de 18 miljoner tips de fick in 2018 gällande sexuell exploatering av barn på internet, kom cirka 12 miljoner från just Messenger. De flesta av dessa tips kommer inte kunna utredas om Facebook gör slag i saken och aktiverar en end-to-end-kryptering.
Vad innebär det i praktiken? Jo, att Facebook, NCMEC och polisen plötsligt inte längre får kännedom om alla de sexualbrott som begås mot barn via Facebooks meddelandetjänst. Det innebär däremot inte att övergreppen försvinner. Tvärtom har förövare en ny enkel arena – där en stor del av världens internetanvändare redan finns – där de kan begå sina brott osedda.
Vissa förespråkar att polisen borde ha en ”bakdörr” in till krypterade tjänster, något som riskerar att göra tjänsterna väldigt osäkra. Det är betydligt bättre att kommunikationen krypteras, men att företaget som tillhandahåller tjänsten fortsatt har möjlighet att – när polis och åklagare begär så – lämna ut informationen.
ECPAT Sverige menar att det är ett lands folkvalda regering och riksdag som ska avgöra vilket skydd ett barn ska ha på nätet mot sexuell exploatering. Att lägga sådana beslut hos enskilda personer eller företag, till stora delar utanför demokratisk kontroll, är helt bakvänt.
Enskilda internetanvändares personliga säkerhet och integritet på nätet är viktigt, och meddelanden måste kunna krypteras. ECPAT Sverige menar dock att barnets skydd mot sexuell exploatering inte går att kompromissa med. De företag som inför krypteringen bör därför vara skyldiga att göra det på ett sätt som innebär att sexualbrott mot barn både går att både förebygga och utreda.
Hotline-samarbete stärker arbetet mot övergreppsmaterial på nätet
Ecpats tipslinje, Ecpat Hotline, är en webbsida dit allmänheten kan rapportera om misstankar om sexuell exploatering och övergrepp mot barn. Det kan handla om bilder eller filmer på nätet, människohandel med barn för sexuella syften eller tips på barn som utsätts för sexuella övergrepp, både i Sverige och utomlands. Sedan flera år tillbaka samarbetar Ecpat […]
EU:s AI-lagstiftning – ett steg mot ett säkrare internet för barn
Som en del av den digitala strategin vill EU reglera artificiell intelligens (AI). Detta för att säkerställa bättre villkor för utveckling och användning av denna teknik. – AI kan i många sammanhang vara till stor fördel och hjälp, men det finns även oerhört stora risker med tekniken, inte minst när det gäller barns utsatthet på nätet. Det […]
Ecpat Hotline ser en ökning av fotorealistiskt AI-genererat övergreppsmaterial
AI-genererat övergreppsmaterial är något Ecpat Hotline sett under en längre tid. Under de två senaste åren har det blivit alltmer fotorealistiskt. Under de här åren har vi också fått större insikter om vilka risker AI-genererat övergreppsmaterial innebär för barn. AI-verktyg kan användas till att manipulera existerande bilder eller för att skapa helt nya bilder. Vissa […]
ECPAT har fått status som betrodd anmälare inom förordningen om digitala tjänster
Som första organisation i Sverige har ECPAT beviljats status som betrodd anmälare inom förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act). Det innebär att när ECPAT anmäler olagligt innehåll – i vårt fall sexuell exploatering av barn – till en onlineplattform, ska anmälan hanteras extra skyndsamt. EU:s regler om en inre marknad för digitala tjänster (DSA-förordningen) […]